ångestdriven

mycket har förändrats men är ändå detsamma nya väggar samma golv nytt skal fyllt av ångest kärlek och hat. jag vet inte varför jag trodde att jag skulle kunna ha en chans till det förflutna på ett nytt bra vis där hon dränks i min kärlek på ett bra vis men jag vill inte vara en lek, och hur ska jag övertyga henne om att jag vill utan några dolda motiv eller av andra andledningar än att jag faktiskt drivs av känslor och enbart känslor. Jag leker inga lekar jag försöker bättra mig på flera vis samtidigt och jag jagas av idioter som tror att jag är till salu att mina ord och tankar är till salu för rätt pris. Idioti.