<-------- I mitt hus bor jag och benzo och några som kommer och går, men den som har sista talan och högsta befäl och som alltid vet och ser allt är min lilla killlerkittin, extra galen sen någon stympat honom och tagit hans morrhår,
Inte jag som kommer drabbas av killerkittins vrede en mörk natt.
Jag behöver mera än insmugglad vics inhaler för att lära mig om mina känslor och hur man inte stänger in, hur man tillåter att känna osv.
Jag vet inte men här sitter jag och skriver och jag skriver inte om något vesäntligt, något aktuellt som att min mamma har dött, för det gör mitt huvud allt för att inte tänka på, får mig att skriva om överste killerkittin som egentligen skulle få mig att fnissa för mig själv, men nu blir jag bara ledsen.
Vart är logiken där? Finns inte mycket logik här tyvärr.
